Människor har delat med sig av gastkramande berättelser på Halloween i århundraden, och det finns en särskilt skräckinjagande karaktär som har varit bekant för barn genom tiderna: den blodtörstiga greve Dracula. Men är berättelsen fiktion eller verklighet? Äventyraren Sebastian Canaves följer i den berömda vampyrens fotspår i rumänska Transsylvanien.
Mer än hundra år har gått sedan den brittiske författaren Bram Stoker släppte lös sin gotiska roman om Dracula, en odöd själ som varje natt lämnar sin grav för att jaga människoblod. Sedan dess har vampyrgreven ansetts vara en av världens mest fruktade varelser.
Stokers berättelse var inspirerad av den historiska figuren Vlad III, prins av Valakiet på 1400-talet, även känd som Drăculea, ett namn som traditionellt anses härröra från hans fars medlemskap i den aristokratiska Drakorden och som möjligen betyder “Drakens son” – eller till och med “Djävulens son”.
Och det är inte bara ett namn som de två figurerna har gemensamt. Vlad III har ett rykte om sig att vara en skräckinjagande härförare med förkärlek för grymma ritualer: blodtörstig, till synes osårbar och ansvarig för otaliga grymheter under medeltiden… Så hur mycket sanning ligger det i historien om greve Dracula?
Äventyraren Sebastian Canaves vill gärna ta reda på det. Porsche reser med honom till Transsylvanien, Draculas hemland. Hans efterforskningar börjar i den centrala transsylvanska staden Sighișoara, som sägs vara Vlad III:s födelseplats. I en Porsche Cayenne anländer Sebastian till den historiska stadskärnan som idag finns med på UNESCO:s världsarvslista.
Han utforskar de smala gränderna i skymningen och hittar så småningom “Casa Vlad Dracul” – huset där den framtida härskaren föddes. Inuti är väggarna prydda med stämningsfulla målningar av Vlad III och av ohyggliga strider, men inga tecken på en vampyr. Det finns dock en annan ledtråd:
Bran Castle är markerat på en gammal karta. Är det där mörkrets furste har sitt hem? Sebastian är fast besluten att följa spåret.
Han tar sig fram längs breda landsvägar och slingrar sig genom mörka skogar tills slottet Bran tornar upp sig imponerande vid horisonten – en gång i tiden användes slottet som gräns- och tullslott och byggnaden från 1300-talet ägs nu av den habsburgska prinsdynastin.
Även om det inte är säkert att Vlad III verkligen bodde i det här slottet är beskrivningen i Stokers roman nästan 100 % korrekt. Sebastian kliver upp på det knarrande golvet och in i den svala stenbyggnaden.
Han tar sig in i en hemlig passage som tidigare tros ha använts av soldater, och därifrån tar han sig upp till slottets topp och blickar ut över de vidsträckta Karpaterskogarna nedanför – de täcker ungefär en tredjedel av hela landet och är hem för många vilda djur.
När Sebastian lämnar slottet med lite mer kunskap leder det mystiska spåret honom till det närbelägna Braşov, där Vlad III:s stora kärlek bodde: den vackra Katharina. Trots att de aldrig gifte sig varade Katharinas förhållande med den brutale prinsen fram till hennes död och resulterade i fem barn.
Braşov grundades på 1200-talet som den sydöstligaste tyska staden av de transsylvanska saxarna. Staden utmärker sig för sina historiska byggnader, bland annat den svarta kyrkan i centrum, som fick sitt namn efter en brand 1689. Inte heller här hittar Sebastian sitt svar. Men det finns en sista ledtråd att följa. Det sägs att Vlad III:s kvarlevor ligger begravda i Snagov, nära den rumänska huvudstaden Bukarest, och vår äventyrare vill gärna se platsen med egna ögon.
I Braşov hittar Sebastian den avgörande ledtråden
Snagovklostret ligger på en ö i en sjö med samma namn, och det är här Vlad III – Drăculea, Drakens son – ska finnas. Nervöst går Sebastian in i det överdådigt inredda gravkapellet. På golvet ligger en oansenlig stenplatta med en bild av Vlad III. Är det här slutet på resan i Draculas spår?
Länge var man ganska säker på att prinsens kvarlevor låg begravda här, men när forskare öppnade graven 1931 visade det sig att den var tom. Betyder det att Dracula fortfarande är på jakt?
Så vid resans slut fortsätter mysteriet att hölja den legendariske greve Dracula. Det kan finnas paralleller mellan Vlad III och vampyren Dracula, men att hävda något mer är bara gissningar. Det bör också noteras att i Rumänien har den historiska härskaren Vlad ett mycket mer positivt rykte. Han försvarade inte bara landet mot det ottomanska rikets expansion, utan han betraktas också som en förespråkare för lag, rättvisa och ordning, som var sträng i kampen mot korruption och andra brott; samtidigt avfärdas de grymheter som tillskrivs honom som tysk och rysk propaganda. Trots det lever legenden om den blodtörstiga vampyren vidare – särskilt på Halloween.
Om Sebastian Canaves
Sebastian Canaves har hittills bott i tio länder och rest till mer än 100. Till hans favoritplatser hör Nya Zeeland, Sydafrika, Kanada, Sydtyrolen och Skottland. Han skriver en av de ledande resebloggarna i Europa, “Off The Path“, där han regelbundet skriver om sina resor och delar med sig av användbara tips till sina läsare.