Mittmonterad motor, lättviktskonstruktion, mycket modern design och en fyrcylindrig motor med hög effekt är filosofin bakom de legendariska Porsche Spyders med typbeteckningarna 550 och 718. Dessa fullblodssportbilar, som är konstruerade för tävlingar på banor, vägar och i bergsklättring, hade extraordinära framgångar från 1953 till mitten av 1960-talet – både för Porsche och för många kundteam. Dessa snabba och smidiga bilar gjorde det möjligt för privata racerförare och fabriksförare som Wolfgang Graf Berghe von Trips, Hans Herrmann, Graham Hill, Ricardo Rodríguez och Joakim Bonnier att vinna mer än tusen segrar, många av dem mot betydande odds. Trots sina jämförelsevis små fyrcylindriga boxermotorer lyckades bilarna gång på gång besegra vad som såg ut att vara mer kraftfulla konkurrenter.
Historien om 718 och 550 Spyder är en berättelse om stegvis utveckling – vilket också är typiskt för Porsche. Som den första fullblodsracerbilen från Zuffenhausen inledde Type 550, som började byggas 1953 (89 bilar tillverkades), den evolutionära serien av racerbilar med mittmonterade motorer som blev ikoner i bilhistorien. 550 följdes 1956 av 550 A Spyder (fyrtio bilar tillverkade), som hade en rörformad rymdram och en kraftöverföring med hög effekt. Den italienske föraren Umberto Maglioli körde en 550 A till en sensationell seger i Targa Florio 1956, den tidens mest utmanande landsvägslopp.
RS står för Rennsport
Nästan lika legendarisk som bilen själv är dess drivlina med fyra överliggande kamaxlar, än idag känd som en Fuhrmann-motor. Som efterföljare och vidareutveckling av 550 A debuterade 718 RSK 1957 (34 bilar tillverkade). Dess namn var en hyllning till både racing och teknik: RS står för Rennsport (”racing sport”) och K återspeglar konfigurationen av de nyutvecklade främre torsionsstavarna på baksidan, som liknar bokstaven K.
718 hade också en rörformad ram av sömlöst stål för att ge extra styrka med lägsta möjliga vikt. Motorn, fjädringen och trumbromsarna var också optimerade. 718 RSK firade framgångar över hela världen: i Le Mans, på Nürburgring, i Argentina, i Riverside, Kalifornien, och i många bergsklättringstävlingar. Både 550 A Spyder och 718 RSK demonstrerade den enorma potentialen hos dessa Porsche-design även i Formel Två. 718/2 vidareutvecklades till en formelbil och vann 1960 tillverkarnas världsmästerskap i Formel 2.
När de nya FIA-reglerna föreskrev närmare band till produktionsbilar svarade Porsche under säsongen 1960 med 718 RS 60 (19 bilar tillverkade), som snabbt blev standarden för 1,6-litersklassen. Till de största framgångarna hörde totalsegrar i Targa Florio, 12 Hours of Sebring och European Hill Climb Championship 1960 och 1961. 718 RS 61 Spyder (13 bilar) gjorde sitt första framträdande i oktober 1960. Denna nya evolutionära utveckling av 718 användes i första hand av kundteam. En av dess tekniska höjdpunkter var en ny bakaxel med triangulära styrstavar. För att utnyttja potentialen hos 718 Spyder för 24-timmarsloppet på Le Mans vidareutvecklades 718 RS 61 till en coupéversion.
Under säsongen 1961 deltog 718 GTR fortfarande i tävlingar med en fyrcylindrig motor, medan den 1962 hade en åttacylindrig variant på två liter samt skivbromsar. 718 W-RS Spyder, som bara byggdes i ett exemplar, använde också dessa två typer av motorer i sina tävlingar mellan 1961 och 1964. Den kallades kärleksfullt ”mormor” av mekanikerna på grund av sin långa tävlingskarriär och vann European Hill Climb Championship 1963 och 1964. Och visade återigen potentialen i Porsches mittmonterade motordesign.